Trashy bastard
Känner mig så jävla ensam. Jag har nog aldrig känt, att jag inte har någon.. Inte någon som jag kan vända mig till med precis allt. Inte någon som kan dra iväg mig härifrån ett par timmar. Jag är här precis hela tiden & jag bara pallar inte. Jag är så likgilltig till precis allt. Ah vafan jag pallar inte, jag pallar inte må såhär & känna att jag bara rycker på axlarna åt allt. Allt känns fel, om inte jobbigt. Jag får aldrig chansen till att längta efter att komma hem. Utan är bara fast. Det känns som om någon håller ner mig i golvet & trycker med all sin kraft.
Ena sekunden mår jag bra, andra sekunden mår jag såhär & tycker att allt är skit.
Emil orkar inte fråga varför jag mår dåligt, fastän jag säger att jag gör det. Varför frågar han inte då ; varför gör du det? Vad är fel!?
Jag vill att han ska vilja fråga mig det. Jag vill att han ska prata med mig, om det. Jag vill inte ha någon kram eller sånt tjafs . Jag vill bara att han frågar mig varför..
Men han orkar väl inte det. För han sitter här med, i samma situation..
Jag vet inte riktigt vart jag försöker komma..
känner igen de lite att sitta hemma och glo bara.
men har försökt få kontakt me andra mammor och hoppas de ger nåt.
jag finns om du vill prata av dig, känner inte varann så men så du vet =)
om du behöver komma bort eller bara prata så får du gärna höra av dig. jag vet att det var längesen, att saker och ting har förändrats, till en viss del i alla fall, men jag bryr mig fortfarande om dig och jag tycker inte om att höra att du inte mår bra.
Ta hand om dig!
Gumman... sorry... men glöm inte jag älskar dig så puss
Måste bara få kommentera. Gud så söta pojkar du har. :)
har läst enormt mycket i din blogg nu och usch så jobbigt du måste haft kanske fortfarande har det i vissa perioder.
Hur är det annars i övrigt då? Måste även få fråga,mVart bor ni? Långt från Skåne som alla andra mammor man börjar prata med via bloggen förmodar jag :P haha.
Hade varit skoj om du svarat :)
Krram Emma
