Before



Har du någonsin förlorat något? Förlora något som egentligen var för bra för att svara sant. Har du någonsin känt kärleken som var förbjuden? Har du rört någon som du egentligen skulle hålla dig borta ifrån. Har du någonsin haft en hemlig älskare. Har du någon gång levt ditt liv i hemlighet? Har du någon gång, bara varit less på allt?


Om ni bara visste hur mycket jag saknar honom. Att jag aldrig fick säga mitt sista adjö. Att jag aldrig kunde dela med mig av sorgen att förlora honom. Att jag bara kan älta & älta & aldrig glömma honom. Att alltid tänka ; Vad kunde jag gjort mer, vad kunde jag ha gjort annorlunda, hade jag kunnat få detta ogjort !?

Jag kommer nog aldrig vara förmögen att få ur mig allt genom mitt skrivande. Fastän jag känner att jag kommit ner i en svacka, där jag bara kan älta om honom. Fråga mig inte varför. Är det hösten, kanske är det bara 2000-talet.

Den enda person jag verkligen litade på, den enda som jag kunde prata med var Alexzandra. Ändå fick hon inte höra allt, inte vad jag kan minnas. Men iallafall, jag hade turen att ha henne vid min sida. Tänk om man hade kunnat skruva tillbaka tiden, bara för en dag eller så. tugga melontuggumi, tända rökelser, dricka piggelin groggar som svampar, kunna prata om världens konstigheter men ändå finna vår plats mitt i allt kaos. Att kunna ha ett verkligt förtroende till någon. Någon som man kunde kalla sin bäste vän.

Denna tiden är dock förbi. Jag har ju min familj nu. Min älskade pojkvän & mina två helt underbara barn. Men om jag hade kunnat få ha en del av det med mig, en del av mitt gamla jag, mitt gamla liv. Det går inte att bara lämna allt bakom sig. Det är inte så lätt.

Nu, den 6.e om jag inte minns fel, är det 5 år sedan han dog.. .                                                                  Jisses att det är så längesen..
Ganska sjukt faktiskt.
Jag var egentligen bara barnet.
Men jag var fortfarande förmögen att älska.


Idag började vi med att åka till willys & handla (efter barnen fått välling). Sen kom vi hem & jag & puppe åt frukost. Sen gick jag ut med barnen för Emil var trött. Vi gick en låång runda. Vi gick ner & satte oss vid stranden, där är någon som satt trädgårdsmöbler, så där satt kag & tittade på havet. Barnen somnade av lugnet. Det var så skönt!

Nej, nu ska Albin få ny blöja. Sixten somnade på golvet, på filten (:


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0