All of the above
Som om inte halsflussen, förkyldningen och hostan var nog så slog Sixten isönder sin överläpp hemma hos farmor och farfar. Jag var beredd på att det skulle blöda mycket, vilket det gör i munnen, men detta... Alltså fy tusan, lille killen! Det blödde en lång stund och han var så jäkla svullen. Men det slutade ialf.
Igårkväll så hörde vi Albin och det bara rosslade och brusade från honom. Jag sprang in och han fick helt enkelt inte luft. Han bara gapade och det lika illa när han förslkte andas in som när han försökte andas ut igen. Emil ringde ambulans och jag blev bedd att gå ut med honom i den kalla luften. Albin kunde inte hålla sig upprätt själv när jag bar honom. Han fick knappt luft och var lite borta. Efter en kort stund så andades han betydligt bättre. Ambulansen kom och dom kollade allt. Anfallet hade lugnat sig betydligt och jag bad om ursäkt och sa att det var mycket värre. Dom sa bara att dom var glada att han mådde bättre. Dom ringde till läkaren på sjukhuset för alla vi tyckte att vi kunde köra in till Malmö barn akut själva. Och om det skulle bli värre igen i bilen så var det bara att ringa dom igen.
När Emil och Albin kom iväg var klockan halv 11. Albin fick andas syre och adrenalin och efter det fick dom komma hem igen. Värre än så här trodde inte läkaren att det skulle bli. Att kruppen skulle försvinna eller ialf anfallen ett tag. Men skulle det komma igen så är det baraa att åka in så får vi hjälp direkt.
Dom var hemma runt halv 3 och Emil började jobba kl 7.
När dom var borta så vaknade Sixten och var jätte ledsen och hade jätte mycket hosta. Inte falsk krupp, men hostade som tusan, så som jag gör. Jag tog in honom i sängen hos mig och mös lite. Han kände mig i ansiktet hela tiden så jag verkligen var där. Han klappade mig på kinden och sen vände han sig från rygg, mot mig, aniskte mot ansikte och burrade in sig i min famn allt vad han kunde. Hur underbart är inte det <3
Inget dagis idag, inte imorgon heller. Kanske på onsdag... Då följer nog farmor med. Undrar om vi får börja om från början med inskolningen.. Not the end of the world...
Barnen sover en stund. Ska jag med göra tror jag :)
Igårkväll så hörde vi Albin och det bara rosslade och brusade från honom. Jag sprang in och han fick helt enkelt inte luft. Han bara gapade och det lika illa när han förslkte andas in som när han försökte andas ut igen. Emil ringde ambulans och jag blev bedd att gå ut med honom i den kalla luften. Albin kunde inte hålla sig upprätt själv när jag bar honom. Han fick knappt luft och var lite borta. Efter en kort stund så andades han betydligt bättre. Ambulansen kom och dom kollade allt. Anfallet hade lugnat sig betydligt och jag bad om ursäkt och sa att det var mycket värre. Dom sa bara att dom var glada att han mådde bättre. Dom ringde till läkaren på sjukhuset för alla vi tyckte att vi kunde köra in till Malmö barn akut själva. Och om det skulle bli värre igen i bilen så var det bara att ringa dom igen.
När Emil och Albin kom iväg var klockan halv 11. Albin fick andas syre och adrenalin och efter det fick dom komma hem igen. Värre än så här trodde inte läkaren att det skulle bli. Att kruppen skulle försvinna eller ialf anfallen ett tag. Men skulle det komma igen så är det baraa att åka in så får vi hjälp direkt.
Dom var hemma runt halv 3 och Emil började jobba kl 7.
När dom var borta så vaknade Sixten och var jätte ledsen och hade jätte mycket hosta. Inte falsk krupp, men hostade som tusan, så som jag gör. Jag tog in honom i sängen hos mig och mös lite. Han kände mig i ansiktet hela tiden så jag verkligen var där. Han klappade mig på kinden och sen vände han sig från rygg, mot mig, aniskte mot ansikte och burrade in sig i min famn allt vad han kunde. Hur underbart är inte det <3
Inget dagis idag, inte imorgon heller. Kanske på onsdag... Då följer nog farmor med. Undrar om vi får börja om från början med inskolningen.. Not the end of the world...
Barnen sover en stund. Ska jag med göra tror jag :)
Kommentarer
Trackback
